Igår kväll spenderade jag kvällen med Myy, Nathalie 08 och B, hos B. Vi diskuterade allting från Amy Winehouses död, till det sjuka i Norge, till att berätta för en fyraåring om hur barn kom till, då hon frågade. Varken jag eller Nathalie kände för att dra kuken i fittan historien, så istället körde vi på att när två människor älskar varandra jättemycket blir det så, och vips kommer man ut ur magen. När jag tänker efter var den versionen kass som fan, men kom tillbaka om sisådär lite mindre än tio år så blir det rått förklarat av ingen mindre än mej själv.

Har inte så mycket roligt att säga. Och jag har ingen lust att vara vuxen och kommentera Norge just nu.
Jag tittade på "Nowhere Boy" förut. En film om John Lennon. Skitbra verkligen. Snygg var skådisen som spelade han också.